kväll.
Jobbade/Praktiserade kväll idag. Först fick jag brev från skatteverket, jaha tänkte jag. då var det dags för deklarationen igen...
Men när jag öppnade brevet stod det "förseningsavgift skattedeklaration, nov 2007" Genast blev jag lite rädd, för 500spänn är mkt för en liten student.
Jag ringde pappa *litentjej* men han tyckte väl att jag skulle ringa dom. Sagt och gjort. Samtalet löd ungefär såhär:
Jag: Jag undrar lite över en föreseningsavgift här...i november...
Skattekille: Ja, men vad deklaraerade du? har du siffrorna framför dig?
Jag: eh....nej?
Skattekille: Vad har du deklarerat då?
Jag: ja....men du vet....det vanliga..? typ. ja. jobb och sånt.
Skattekille: Men hur hanterar du de anställda då?
Jag: ursäkta?
Skattekille: Ja, vad för slags företag driver du?
Jag: ursäkta??! jag har inget företag....
Skattekille: Jamen alltså...hur driver du ditt företag?
Jag: Men ja har inget företag!!
Skattekille: (tyst) jaha... ja.... då vet jag inte.
Jag vände sedan på brevet och insåg att det enbart fanns en adress och ett lägenhetsnummer och att lgh.nummret inte var mitt...PJU!!!
Ett problem mindre.
Sen pratade jag med posten och Åsa ang. ett litet utdelarjobb.
Jag tycker att det är extremt jobbigt att ringa folk och hålla på, så idag blev jag lite stolt över mig själv :D
Sen bar det iväg till jobbet. var väldigt längesen jag jobbade kväll, men skönt att få sova ut...
Tur var det också nu när det var hel massa saker som behövde fixas på dagen. Det kan jag känna är ganska skönt med ett jobb där man jobbar helg ibland, att man faktiskt får lite lediga vardagar då man kan få lite uträttat också.
Ja, på jobbet visade det sig att sköterskan för kvällen var en från rekryterinen som var väldigt ny, just på kirurgavdelningen och hade fullt sjå med sig själv och allt runtomkring att hon inte riktigt orkade med oss (praktikantisar).
Hon tyckte väl först att vi kunde jobba som undersköterskor (men vi gör ju redan lite av båda jobben iochmed att vi jobbar med våran sal, där vi tar hand om det mesta med våra patienter.) jag sa att vi brukade ha hand om vår sal och att hon kanske kunde se det som en tillgång?
Hon tittade lite nervöst upp och sa att hon "hitills sluppit såna där" (såna där var alltså såna som mig. praktikant.)
Tack för den.
Jag har hitills inte sluppit såna där, otänka människor.
Känns dumt att ständigt få börja om, med det vi redan kan. Att varje dag få bevisa det ger oss ingen chans att utvecklas.
Men det blev bättre och bättre ju längre kvällen led. jag tror hon förstod mig tillsut och började faktiskt visa olika saker ja inte kunde och gav t.o.m komplimanger då hon tyckte jag gjorde något bra. Och mer och mer släppte hon oss. Jag tror hon insåg fördelen med praktikanter. :)
Alltid nåt gott...
Det luktade havregrynsröt i hela trapphuset när jag kom hem.
Jag blev själv inspirerad även fast havregryn gör sig bäst i chokladbollar (c-deg, eftersom jag sällan orlkar rulla dme till bollar utan bara hällerlite pärlsocker direkt i bunken) och gjorde lite gröt själv. Havregrynsgröt och pizzasalllad från i lördags, det är livet det :p
Nej. nu ska familjen sova.
Kiara.
Mysan ger fina godnattpussar.
